Höga ambitioner är toppen, men ännu bättre om de leder till något påvisbart bra. Som en del i vårt paket av höga ambitioner för den första byggfasen längs med S:t Göransgatan valde vi att bli pilot i Sweden Green Building Councils nya påbyggnadscertifiering NollCO2 – som kan beskrivas som ett ramverk för ett mer klimatsmart byggande. På så sätt fick vi tillgång till kunskap och ett nätverk som har varit extremt värdefullt. Men, än mer viktigt, detta är ett projekt som är genomsyrat av Electrolux kärnvärden. Hållbarhet är en integrerad del av vår verksamhet, lika självklar som luften vi andas. Vi har åtagit oss att i linje med United Nations Global Impact – Business ambition for 1.5°C –  bli klimatneutrala i vår värdekedja senast 2050. Work in progress.

Så, vart har detta lett oss och vad har vi lärt oss på vägen? Nedan delar vi med oss av var vi står just nu, inklusive tankar och reflektioner. Bygget pågår för fullt, siffrorna är inte de slutgiltiga, men kan ses som en indikation om var vi bedömer att vi kommer landa.

Återbruk!

Vi konstaterade tidigt att det tar lång tid att räkna hem CO2 om man river och bygger nytt. Det innebär att vi river så lite som möjligt. Men i och med att vi bygger nya hus runt den befintliga byggnaden innebär det att vi får en hel del tegel över som vi kommer återbruka och använda på de nya husens fasader (steg 1 i processen avklarad: vi lyckades återbruka drygt 70 % av allt tegel vi plockade ner drygt 200 ton som motsvarar en besparing om ca 80 ton CO2 ekvivalenter jämfört med nyproducerat tegel – Tack Rival för väl genomförd rivning!). Vi kommer även att återbruka golvplattor (installationsgolv) från den befintliga byggnaden. Armaturer, badrumsporslin, dörrar och glaspartier är andra material som vi kommer att återbruka i vårt befintliga kontor.

Trä som byggnadsmaterial

Stål och cementindustrin (cement är den huvudsakliga ingrediensen i betong, som bland annat används för grundläggning, golvbjälklag, väggar mm) står för en stor andel av Sveriges territoriella CO2 utsläpp. Även vi använder en del stål och betong – klimatförbättrad betong – i de nya hus vi bygger där vi saknar bra alternativ (tex grundläggning och källarvåning) men det material som vi huvudsakligen bygger med är trä – närmare bestämt granar från den mellansvenska skogen. Varför? Vi tror att man mår bra i trähus, dessutom har trä ett lågt CO2 avtryck, det tillverkas lokalt, och det är ett förnybart material som återskapas inom några generationer. På så vis skapar vi också en kolsänka som kan lagra CO2 i många generationer framöver.

Solcellspaneler då…?

Om vi utgår från NollCO2 ramverket så räknas inte den CO2 som går åt för att tillverka solcellspanelerna, från råvara till färdig produkt, in i det så kallade byggavtrycket. Vi får istället tillgodogöra oss den energi som vi skapar med solcellspanelerna på vår fastighet. Ramverket utgår från att varje kWh som panelerna producerar minskar förbrukningen av kolkraft, som genererar ca 820 g/kWh. Solcellernas CO2 avtryck är beräknat till ca 40 g/kWh (IPCC 2014). Vilket innebär att den kalkylerade CO2 besparingen är 780 g/kWh producerad solel. Detta är naturligtvis en kraftig förenkling givet att solcellernas elproduktion och husens elförbrukning inte går hand i hand, men i ramverk krävs förenklingar för att man ska kunna räkna på det överhuvudtaget. I vårt projekt nöjer vi oss med att konstatera att våra solcellspaneler på taken förbättrar energimixen på europeisk nivå, och det räcker för oss!

Vi var hursomhelst nyfikna på att förstå mer om dessa solcellspaneler, som vid sidan om vindkraft, är ett av de vanligaste och mest populära alternativen för förnybar el. Vi fick jobba hårt för att få fram EPDer på solcellerna, och fick fram att dessa varierade kraftigt, primärt beroende på i vilket land de hade tillverkats (=energimixen i landet). En sak tyckte vi var särskilt intressant, och det var att kisel, den halvledare som solcellerna är uppbyggda av, stod för upp till 95% av solcellens totala CO2 avtryck.

Kunskap och medvetna val

Att bygga CO2 snålt är en konst som kräver hårt jobb. Marknaden är inte där ännu. Men kunskapen håller på att byggas upp och allt fler inser att det går – och att det är helt nödvändigt – att göra skillnad med kunskap och medvetna val.  I skrivande stund ligger den nybyggnation som vi har kickat igång längs med S:t Göransgatan (både kontor och bostäder) på ett preliminärt totalt CO2 avtryck (baserat på systemhandling) på 175 kg CO2/kvm. Totalt sett 2,500 ton CO2 för ca 14,000 kvm, varav drygt 1,000 ton CO2 för brf Gourmet. Det kan jämföras med det så kallade baseline som NollCO2 ramverket har räknat ut åt oss, som ligger på 290 kg CO2/kvm. För att klara certifieringen krävs det att det hus vi bygger har ett avtryck som är minst 30% lägre än baseline, närmare bestämt 200 kg CO2/kvm. Denna baseline utgår från byggnadens specifika förutsättningar, om huset har källare etc. Hade vi byggt ”konventionellt” hade avtrycket kunnat vara avsevärt högre, drygt  4,000 ton CO2. Även om det är en rent teoretisk räkneövning innebär det att vi har undvikit upp mot 1,500 ton ytterligare CO2 utsläpp – bara genom att ta med CO2 som en förutsättning i vår utveckling. Vi har undvikit – nu gäller det att hålla tungan rätt i mun – 0,003% av den CO2 som Sverige gör av med på ett år (och, ja, helt rätt, spenderat 0,005%).

Avslutningsvis, som referens, kan det i sammanhanget också vara värt att nämna att en (1) kubikmeter trä innehåller 772 kg CO2 (siffran kommer från vår trästommeleverantör Setra). Det innebär att vi i vårt kvarter, i den första bostadsetappen brf Gourmet – när det är färdigbyggt får en kolsänka som binder drygt 2,000 kg CO2 under flera generationer framåt. CO2 som den mellansvenska skogen genom den underbara fotosyntesen har absorberat från atmosfären. Att jämföra med de dryga 1,000 ton CO2 som har gått åt för att tillverka och bygga brf Gourmet.

Är det inte fantastiskt!

För frågor, hör gärna av dig till greenhousesthlm@electrolux.com.

Ulrika Kågström, AB Electrolux, övergripande ansvarig för Greenhouse Sthlm fastighetsutveckling

Rasmus Olsen Falk, Hedström & Taube, ansvarig konsult för miljöcertifieringar och koldioxidberäkningar i projektet

Not: Denna text uppdaterades 30 augusti, 2023 (korrigering siffror)

Källor

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatfakta/darfor-blir-det-varmare/kolets-kretslopp-rubbas/

https://www.ipcc.ch/

https://climate.nasa.gov/

https://www.svd.se/a/lE4w2A/hapnadsvackande-ras-men-manga-tolkar-det-fel

https://www.carbonindependent.org/54.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolcykeln

https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/

https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/konsumtion/vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-per-person

Tyckte du inlägget var lite för kort…? 🙂 Här kommer lite mer good-to-know!

I ett byggprojekt handlar analysen inte bara om hur mycket energi de nya byggnaderna kommer förbruka när de är i drift, det är också viktigt att förstå hur mycket CO2 som krävs för att producera byggnaden – hur mycket av den totala CO2 budgeten kommer just vår byggnad ta i anspråk? Vi måste värdera vad som är minst dåligt – CO2 utsläpp nu eller CO2 utsläpp om 10-20 år? För att förstå detta krävs information. Ett vedertaget system som används för att redovisa en produkts totala CO2 utsläpp ur ett livscykelperspektiv är så kallade EPDer (Environmental Product Declaration).

När vi startade vårt projekt var det få företag som tog fram dessa. Några fler gör det idag, men vi är fortfarande bara i början på en helt nödvändig utveckling och omställning. Tre orsaker till att inte fler tar fram denna information är 1) det är dyrt, 2) företaget har inte bedömt att det är viktigt och/eller 3) kunderna efterfrågar det inte. Det krävs en hel del arbete för att ta fram en EPD, inte minst för att det kräver att man har hyfsad koll på varifrån material och komponenter kommer. För små företag kan det vara väldigt svårt att få fram denna information, om det ens är görbart.

För produkter där den övervägande delen av avtrycket kommer från driften (kanske någon här tänker vitvaror?) är EPDer inte alltid helt relevanta, eftersom produktens totala avtryck är helt avhängig i vilket land produkten används (och även när på dygnet den används – se temabloggen om energi). Men, eftersom vitvarorna ofta utgör den största delen av en lägenhetsinrednings totala CO2 avtryck är det absolut intressant att förstå hur mycket CO2 som har gått åt för att tillverka maskinen, från råvara till färdig produkt. Nästa gång du köper en vitvara, be att få ta del av del av produktens beräknade CO2 avtryck och jämför olika tillverkare! Om inte säljaren kan svara – ring säljbolagets miljöchef – de har koll! Tillverkare som tar dessa frågor på allvar har beräknat sina avtryck.

CO2 i ett större sammanhang

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären påverkar medeltemperaturen på vår jord. Växthusgaser är ett samlingsnamn på ett antal olika så kallade klimatgaser. Koldioxid (CO2 ) och metangas (CH4) är exempel på sådana gaser. De olika gaserna bidrar – i högre eller mindre utsträckning – till uppvärmningen på jorden. Ju mer de bidrar till uppvärmningen desto högre GWP (Global Warming Potential) har gasen. Genom att multiplicera gasutsläppets vikt med gasens specifika GWP värde kan de totala utsläppen av dessa klimatgaser uttryckas i en och samma enhet – i så kallade CO2 ekvivalenter.

Koncentrationen av CO2 i atmosfären har historiskt sett fluktuerat naturligt men sedan vi började elda med fossila bränslen här på jorden har koncentrationen ökat markant och ligger nu på i genomsnitt ca 420 ppm (varierar över året och även geografiskt) – att jämföra med ca 280 ppm innan industriella revolutionen. Rapporter, som utgår från hur sannolikt det är att medeltemperaturen på jorden inte ska öka med mer än 1,5 grader (67% chans) ger vid handen att den ”CO2 budget” vi har kvar att spendera totalt sett ligger på 400 gigaton CO2 (räknat från 2020). Givet de nu aktuella globala utsläppen förutses denna budget vara förbrukad ca 2030.

När man pratar om CO2 utsläpp i ett land pratar man ofta om antingen territoriella utsläpp, som alltså omfattar allt som släpps ut i ett visst land (inkluderar inte mark och transporter till/från utlandet) eller konsumtionsbaserade utsläpp – som avser utsläpp som genereras vid konsumtion helt oavsett var varan är tillverkad. Som en referens kan den totala återstående CO2 budgeten uttryckas som CO2 budget per världsinvånare och landar då på ca 50 ton per person. Med de konsumtionsbaserade utsläpp vi har i Sverige (ca 8 ton per invånare och år) har vi bara ca sex års budget kvar.

Sveriges totala territoriella utsläpp uppgår till knappt 50 miljoner ton per år.