Energi. Ett brett och inte helt lättmanövrerat ämne. Det krävs en stor portion intresse och tid för att sätta sig in i de olika frågeställningarna, för att kunna förhålla sig till de viktiga frågor vi var dag tar del av via media och andra kanaler. Men likväl ett mycket viktigt ämne. Inte bara för att vi inte klarar oss utan energi särskilt många dagar i dagens samhälle, men också för att energiproduktionen står för en så stor del av de globala CO2 utsläppen. Det här inlägget kommer handla om de resonemang som vi har fört i vårt projekt. Detta är ett exempel från verkligheten.

Det började med att vi skulle sätta ramverket för de nya byggnader som skall uppföras inom kvarteret Greenhouse Sthlm. Vi skulle ta beslut baserade på fakta och vi bestämdes oss tidigt för att bli en av de första piloterna i Sweden Green Building Councils nya påbyggnadscertifiering NollCO2, ett ramverk för klimatneutralt byggande. I grunden låg certifieringarna Svanen för bostäderna och BREEAM, med målet att nå nivå ”Outstanding” för kontorstillbyggnaden. Påbyggnadscertifieringen kändes viktig eftersom Svanen och BREEAM (ännu) inte har formulerat krav och ramverk för hur man kan tänka för att minska de nya husens CO2 avtryck. Vi sade också att det inte primärt var certifieringspoängen vi ville åt – vi ville använda ramverken som en källa för kunskap. Om detta sedan skulle leda till höga poäng var det väldigt bra! Men vi skulle inte ta poäng bara för poängens skull. Vi bestämde oss för att försöka göra skillnad på riktigt.

Att bli pilot i NollCO2 var en lyckträff – vi fick tillgång till ett fantastiskt nätverk av engagerade och kunniga människor och tillgång till en hel massa kunskap. Vi fick även ta del av ett ramverk kring hur man kan tänka för att minska de nya husens CO2 avtryck i ett livstidsperspektiv. För det är just detta som det handlar om, att medvetandegöra och minimera utsläppen, från scratch till att huset måste rivas. Att kunna kalla de nya husen för klimatneutrala har för oss varit underordnat, vi undviker faktiskt att kalla dem för det – det leder så lätt in i ofruktbara diskussioner om definition av vad som är klimatneutralt eller inte. Vi förhåller oss till det vi kan påverka och det har räckt bra för oss. Det vi vet är att energin som förbrukas för att försörja huset med el och värme och värma upp vattnet under husets livstid står för en mycket stor andel av husets totala CO2 utsläpp.

Det där med faktabaserade beslut visade sig vara lättare sagt än gjort. Teser och tyckande fanns det gott om, men vad gör faktiskt skillnad på riktigt ur ett CO2 perspektiv? Vi kom strax fram till att inget ramverk är komplett, de lokala förutsättningarna är så olika för olika projekt och det är de lokala förutsättningarna som avgör vad som gör skillnad på riktigt och inte. Det blev en hel del diskussioner inom konsultgruppen och en hel del räknande för att förhålla oss till de val vi hade att göra. Och, även en hel del letande på nätet efter forskningsrapporter. Hursomhelst, certifieringarna och ramverken är ändå väldigt viktiga. De sätter fokus på frågeställningarna, ökar kunskaperna hos såväl individer som företag och samhälle. De är byggstenar i den helt nödvändiga omställningen till en värld där vi måste minska våra CO2 utsläpp.

För att kunna manövrera i energifrågeställningen ur ett CO2 perspektiv behöver man ha någorlunda koll på vårt samhälles energisystem. Och dessutom ha lite koll på vad energiproducenterna planerar, både lokalt, nationellt men också i Europa som ju är sammankopplat (ett tips är att ladda ned appen electricityMap för ökad förståelse). I vårt fall hade vi många långa och intensiva samtal om vi skulle satsa på fjärrvärme eller lokalt installerad geoenergi med eldrivna värmepumpar. Här sade ramverken (tex Boverkets byggregler, BBR) en sak, medan våra resonemang och beräkningar pekade åt ett annat håll.

Å ena sidan: Stockholms fjärrvärmedistributör Stockholm Exergi som har en plan för att bli klimatneutral i sin verksamhet med så kallad Bio Energy Carbon Capture & Storage, BECCS, teknik och Carbon Capture & Storage, CCS, teknik(CCS – infångning och lagring av koldioxid – Naturskyddsföreningen), och som tar hand om allas vårt avfall, bränner upp det och skapar både värme, kyla och el. Detta för att slippa lägga alla sopor som vi tillsammans skapar på deponi i all evinnerlig tid (som en del länder faktiskt gör, fjärrvärme är inte särskilt utbrett i världen). Problemet är ju inte att de eldar upp våra sopor, men snarare att vi konsumenter slänger så mycket i soporna som är tillverkade av fossilt material. Det kan likställas med att elda olja för att värma upp våra hus, vilket de flesta håller med om inte är bra för klimatet. 2,9 miljoner ton CO2 per år eldas varje år upp i Sverige (Naturvårdsverket, statistik från 2020). Hade våra sopor istället varit tillverkade av 100% förnybara material hade fjärrvärmen kunnat definieras som förnybar energi….?! Här kan vi göra skillnad! Men, så är det inte än, då mycket av det vi köper och konsumerar är tillverkat av fossila material, plast, polyester i kläder etc. I Greenhouse Sthlm står källsorteringen högt på agendan, vi siktar högt och ambitionen är att bygga ett designat miljörum där det ska vara så trevligt som möjligt att vistas och samtidigt enkelt att göra rätt. Men, till syvende och sist så är det medvetna inköp som gör mest skillnad. Och källsortering kommer på en god andraplats. Det kan i sammanhanget vara värt att nämna att som en konsekvens av hur BBR är skriven, så har fjärrvärme en mer negativ effekt på klimatet än vad geoenergi har. Detta eftersom geoenergin minskar den köpta energin avsevärt, om man tittar på mängden köpt energi, vilket ju är helt rätt. Men ur ett CO2 perspektiv är det ju lika viktigt när i tiden som energin förbrukas och det är även viktigt att förstå skillnaden mellan lågvärdig och högvärdig energi. Geoenergi kräver värmepumpar som förbrukar högvärdig energi och förbrukar som mest elektricitet när det är kallt. Det är då de så kallade effekttopparna brukar infinna sig och elen normalt har ett relativt högt CO2avtryck. Som de flesta riktlinjer just nu är utformade tittar man primärt på totalt köpt energi, inte hur mycket CO2 som förbrukningen genererar. Det gör att det just nu är extra knepigt att välja rätt system, eftersom mängden köpt energi inte nödvändigtvis korrelerar med lågt CO2 avtryck (som ju alltså även beror på när på dygnet och under vilken årstid som energin konsumeras).

Högvärdig energi innebär för övrigt att den kan användas till så mycket. Fjärrvärmen är lågvärdig i och med att man ”bara” kan värma upp med den energin. Dock gör den det väldigt bra, med värme som produceras helt oavsett (soporna måste hanteras helt oberoende av om alla går över till geoenergi) och toppas med biokraft (kraftvärmeverk som eldar restmaterial från bl a skogsindustrin, d v s förnybart material som ”bara” behöver 4-5 generationer på sig för att förnya sig istället för fossilt bränsle som det tar flera miljoner år för vår natur att återskapa).

Solceller då? Solfångare? Till att börja med hade vi tänkt välja enbart solcellspaneler. Men energiberäkningen visade att om vi ville komma ner till 75 procent av BBR’s energikrav var vi tvungna att titta även på solfångare. (Man får enligt BBR endast tillgodogöra sig elen som går åt till uppvärmningen av husen och belysningen i husets gemensamma ytor. Detta gör det än mer fördelaktigt att installera geoenergilösningar som solcellspanelerna kan försörja. Återigen är detta dock en räkneövning som bara fungerar på total nivå, inte momentan nivå som vi har förhållit oss till i vårt projekt eftersom vi tycker att detta är mest rätt för oss.) Enligt vår bedömning ligger solfångare också bra till vad gäller CO2 avtrycket, så vi tycker att vi fick till en mycket bra lösning med både solfångare och solceller.

På grund av utrymmesbrist valde vi i denna första fas bort energilagringen, plus att det än så länge är svårt att räkna hem investeringen. Frågan får inte heller något fokus, än så länge, i BBR och certifieringsstandarderna. Men vi bevakar marknaden. Vill man minska sin fastighets CO2 avtryck är laststyrning för att minska effekttopparna en av de viktigaste metoderna.

Vi har i den första bostadsetappen valt att även erbjuda fjärrkyla i bostäderna för att erhålla ett skönt klimat även de hetaste sommardagarna. Det kanske låter som vi slösar med energin, men i perspektivet att reducera husets CO2 avtryck i ett livscykelperspektiv tror vi att kylan, som ju är en restprodukt från fjärrvärmeproduktionen och därmed kan anses vara klimatneutral, är ett bättre alternativ än att ta fram fläkten de varma sommardagarna, som ju drar en hel del el (och, just det, elen som fläktarna drar är så kallad högvärdig energi). Det ventilationssystem vi har valt till bostäderna styrs antingen via kontrollpanelen på väggen eller via en app. Och, la voilà! Systemet har ett fiffigt ”bortaläge” som gör att du kan dra ner ventilationen till ett minimum när du inte är hemma.

Som ni har förstått vid det här laget fick vi lägga den där fina tanken om faktabaserade beslut på hyllan. Och inte heller BBR eller de certifieringar som vi valt att bygga i enlighet med gav entydiga svar.

Så…vad valde vi…?  Vi valde att gå på fjärrvärme och fjärrkyla. Spillvattenvärmeväxlare. FTX system med ca 85% återvinning av värmen i frånluften. Solfångare med ackumulatortank. Solceller på husets gavelfasad och på taket, med sedum under för att kyla solcellerna och på så sätt både optimera solcellernas elproduktion (då solceller blir effektivare om dom är svalare) men också för att bidra med grönska och biologisk mångfald inne i stan och fördröjning av dagvattenavrinningen.

Vi valde det som vi tror är bäst för planeten ut ett CO2 livscykelperspektiv, givet de lokala förutsättningar som vi har just på vår fastighet (inklusive att vi redan har fjärrvärme och fjärrkyla installerat på fastigheten) och de lösningar som marknaden har att erbjuda just nu. Om vi valt rätt? Det tror vi kommer att visa sig. Tills dess tar vi ödmjukt och med stort intresse del av allt som händer inom energifrågorna i stort som i smått, inklusive utvecklingen för att tydliggöra den lokala energiproduktionens totala CO2 avtryck (få leverantörer kan ge information om hur mycket CO2 har gått åt för att tillverka just deras solceller, som både beror på teknik och energimix i de länder som komponenterna kommer ifrån). Så att vi, förhoppningsvis, kan optimera valen till nästa byggetapp som vi just nu håller på att projektera. Särskilt intresserade är vi av att följa utvecklingen av produkter som re-cirkulerar vattnet i duschen, laststyrning och energilagring med syfte att få ner effekttopparna. Små vindturbiner byggda i trä som går att ha på taken inne i stan skulle också kunna vara intressant. Lösningar som vi kikat på men i den första etappen av olika skäl valt bort.

Med det som just nu är beräknat och inprojekterat i den första bostadsetappen har vi i skrivande stund nått 75 procent av de energikrav som ställs för nybyggda bostäder inom ramen för BBR. Denna nivå var det krav som tidigare ställdes för att klara NollCO2 certifieringen, men de har nu anpassat kravet till EU’s taxonomi och kravet ligger nu på 100% av BBR. Så det krav som vi tidigare relaterade till har omvandlats till en egenambition. För att vi tycker att det är rätt. Som en liten reflektion kan nämnas att Svanen kräver att man når minst 90% av BBRs krav. Och när Stockholms Stad säljer markanvisningar är kravet ca 75% av BBR (55 kWh/kvm), dock ej direkt jämförbart med BBRs uträkning eftersom Staden justerat viktningen något jämfört med BBR för el som används för uppvärmning/kyla (istället för viktningsfaktor 1,8 används faktor 2 för el som används för uppvärmning och faktor 3 för el som används till att kyla). Troligen för att göra geoenergilösningen något mer likvärdig fjärrvärme/fjärrkylaalternativet. Tuffa krav gör gott, det är viktigt för att alla ska sträcka på sig lite extra och utmana det vedertagna och invanda.

Så tänker vi!

Om du har några frågor och funderingar kring detta, tveka inte att skicka oss ett mejl: greenhousesthlm@electrolux.com.

Ulrika Kågström, AB Electrolux, övergripande ansvarig för Greenhouse Sthlm fastighetsutveckling

Rasmus Olsen Falk, Hedström & Taube, ansvarig konsult för miljöcertifieringar och koldioxidberäkningar projektet

Joakim Söderström, IMEK VVS Rådgivande Ingenjörer, ansvarig konsult för inneklimatfrågor och VVS, energiberäkningar, dagljusberäkningar